Max 2 år

Idag var det barnkalas.... Max fyllde två år. Vårt (eg. min sambos) brorsbarn tillika vårt gudbarn. En sötare och goare tvååring får man nog leta efter... Han e inte bara söt, utan väldigt framåt och socialt mogen för en tvååring.

Ni må tro att han fick stora ögon när han såg paketet vi kom med... Paketet var större än honom och när jag frågade vem som skulle få detta stooora paketet, tittade han bara på mig med en blick som sa... -DAA!! Men han sa: -Den e min!

Med sin lilla hand tog han tag i papperet och drog försiktigt av en bit och tittade ner i kartongen. -Ooooj woooow... en motojcykel!! sa han med eftertryck och gav oss ett stort brett leende samtidigt som han nästan dök ner i lådan för att kunna ta upp den. När han insåg att den va för tung sa han ivrigt:

- Jälpa mig ta upp motojcykel...

Det var en riktigt härlig syn kan jag lova när han inspekterade den runt om för att sen klättra upp på den. Han hittade genast knapparna för sirenen och musik och det blev dubbel lycka när även en "saftblandare" blinkade i takt till musiken. Sin vana trogen att sparka fram med sin lilla "Bobbycar" hemma började han genast sparka sig fram. Det tog ett tag innan vi fått honom att förstå att man måste ha fötterna uppe på pedalerna och bara trycka på gaspedalen precis som på en riktig motrcykel. När han sen för egen maskin fick fart på den, visste glädjen inga gränser. Det lyste mer om honom än stjärnan i fönstret... hihihi... Fast det här med att trycka med foten på padalen och samtidigt styra när den rusade fram resulterade i en avbruten framblinkers. Hm...senare på kvällen när sirenen och musiksnutten hade upprepats ett 1000-tals gånger låg vi rätt risigt till hos föräldrarna ;) Men vaddå... det är väl sånt gudföräldrarna ska bidra med???

Efter en eftermiddag med stoj och stim, kröp en väldigt trött och slagen hjälte upp i min famn och sa: -Vill vaja hos Maji...

Då spred sig värmen i mitt bröst och ögonen tårades. Detta är nog bland det finaste man kan uppleva. Åh, vad jag älskar denna lille gosse.