Vårt bröllop i bilder

Kom igen nu älskling, nu går vi och gifter oss... hihi...

Lisa Syrén vigde oss på vår 10 årsdag i Kronobergs slottsruin. Hon är verkligen en karismatisk och härlig person. Hon gjorde ceremonin enkel, personlig, varm och kärleksfull precis som vi ville ha den. Både skratt och tårar bjöd hon oss på.

Min fina vän Emelie sjöng för oss med sin vackra röst. "The story" och "Kärleken förde oss samman". Jag har alltid sagt; att om jag gifter mig ska hon sjunga på mitt bröllop.


   
Vår bröder fick äran att förvara våra ringar och överräcka dem till oss när tiden var inne.



Till champagnen hade jag fixat en chokladask med tryck... Coolt va!?


Min brudbukett som är gjord med eftertanke och kärlek;
10 vita rosor - som symboliserar våra 10 år tillsammans
3 svarta spiraler - en för mig, en för Peter och en för William för vår spirande framtid tillsammans
Brudslöja som jag låtit färga svart för att matcha min klänning

Föräldrar och svärföräldrar







Min fina pojk, alltid på språng... Men mycket kramar och gos blir det ändå.

Vi åt en tvårätters festmåltid i Ryttmästaregården.
Dukningen bestod i all enkelhet av snäckor, ljuslyktor och syrén.
Alla fick ett litet häfte med meny, foton, tidslinje och korsord, om oss så klart. En liten "pralinpåse" och egen gjorda servettringar.

Hummersoppa med pilgrimsmussla- underbart god

Helgrillad oxfilé, saltbakad  potatis och kraftig rödvinssky - underbart god

Brorsan hade fixat lite tokerier... Bustelegram och "påssången". Givertvis fick vi några riktiga telegram hälsningar också.

Tack pappa o Hillevi för att ni gjorde detta möjligt för oss
Tack Malin Wedeberg på salong SOLO för att du hjälpte mig med håret. (o champagnen o jordgubbarna ni bjöd mig på)
Tack brorsan o Patrik för att ni ställde upp som vittnen och ringbärare
Tack brorsan för allt extra du fixade för oss
Tack Emelie för din vackra sång
Tack Max för din fina sång
Tack Emmis för fotograferingen
Tack Nattis för filmningen
Tack Albin, Lisbeth, Emmis och ni andra för hjälpen med William

Tack alla som uppmärksammade vår dag på så många olika sätt; blommor, telegram, kort, resebidrag, presenter, vin, champagne, sms, mail, FB hälsningar etc....

Annons i Smålandsposten

Dan före dan.. Herr och fru...

Shit... alltså!! I morgon gifter vi oss!! I morgon blir vi herr och fru.. Coolt!! Jag kan sen säga till Peter: "Du är min man och jag vet du gör så gott du kan..." ;)
Bråda dagar, mycket som måste fixas in i det sista.
Vi har valt att ha ett litet bröllop med bara familjen och barn. Vi blir ändå 22 st och det är ändå mycket att göra.
Nu ber vi till vädergudarna att regnet de pratar om har uppehåll kl.16.00 då vi säger JA till varandra i Kronobergs slottsruin. Vi har visserligen redan sagt ja till varandra för exakt 10 år sen. Den 26 maj 2002 bestämde vi oss för att satsa på varandra.
Mycket har hänt sen dess både roliga och mindre roliga saker, men som ett medium sa... "Ni hittar alltid tillbaka till varandra, ni har nått speciellt". Å visst har vi det!

Vi har valt att ha Lisa Syrén som vigselförrättare, jag tycker hon e underbar. Hennes röst inger lugn och harmoni. Sen e hon så sprudlande och positiv och man smittas verkligen av hennes entusiasm.
Min goa vän Emelie kommer att sjunga för oss, vilket jag är såå tacksam över. Sen jag hörde hennes röst för sisådär en 17 år sen sa jag; att OM jag gifter mig vill jag att du sjunger på mitt bröllop.

Efter vigseln kommer vi gå vidare till Ryttmästaregården där vi intar en tvårätters festmåltid. För att sen med taxi fortsätta kvällen och natten i vår trädgård (om vädret tillåter) och även då skåra tårtan, så klart!
Mer avslöjar jag inte nu, utan när det ges tid ska jag lägga ut bilder från vår dag.

Kalas i solen

Williams kusiner Mathilda och Rebecca bjöd på trädgårdskalas. Jätte härligt att kunna sitta ute och fika.
De fick en stor studsmatta i present som alla hjälptes åt att bygga ihop. Gissa om den va populär hos alla barnen.

Nyfrisserad på salong SOLO

Satt som ett ljus hela tiden. Stolt mamma till en fin son!

Mitt älskade lilla hjärta! Coolaste kisen i stan!!

Barnens dag i stallet

Idag var det "barnens dag" på Arabyridskola med tipspromenad, ponnyridning, teater och fika. Vi bor ganska nära och jag tyckte det kunde vara en kul upplevelse för William. Han gillade det kan jag säga. Ville mer än gärna klappa de dära stooora hästarna, inte ett dugg rädd...


Barnen visade upp en teater "Snövit och de 7 dvärgarna" som delvis framfördes på hästryggen. Jätteduktiga. William satt som ett ljus och kommenterade hela tiden.
-Nu rider dom, galopp, galopp..
-Nu gick hästarna ut. Hästarna är borta...
-Nu sover Snövit..
-Snövit fick ett äpple..
-Titta Snövit ramlade..
osv...osv...

Jättegott att mumsa på en chokladboll medans man tittar på föreställning...

På vägen hem gick vi genom skogen. Min lille skogsmulle gick sina egna rundor bland pinnar och blåbärsris, eller om det kanske var lingon... ;)

Jag gömmer mig här, så inte mamma ser mig... hihihi...

Tjoho... Nu kommer jag mamma...

 
En mysig dag tillsammans med mitt älskade hjärta. Är så imponerad av hur lätt det är att prata med honom. Han frågar, berättar, visar, påstår och fantiserar... Alltså verkligen pratar och pratar heeela tiden...

30 år!

30 år har gått!!
30 år utan min mamma vid min sida...
Man lär sig leva med det och sorgen avtar, men tomheten och varför och tänk om, finns alltid kvar.

Visst finns det stunder då man kapitulerar helt och tycker att livet är väldigt orättvist. Varför fick inte jag ha kvar min mamma? Varför var hon tvungen av avsluta sitt korta liv på ett så fasansfullt sätt. (Tro mig, cancer i lillhjärnan och i lungorna pga av rökning är fasansfullt.) De stunderna blir jag så rädd och kramar om William och Peter extra hårt och tänker på allt det som min mamma aldrig får uppleva. Och att vi gått miste om all den glädje hon spred om kring sig.
Man får ett helt annat perspektiv på att vara tacksam för det man har.

Ta vara på livet och de du har omkring dig!

Cirkus Scott

Cirkus är roligt, t.o.m jag tyckte det. Suzanne och Charlie följde med och det var såå kul att se William och Charlie, de satt som ljus under hela föreställningen (2,5h med paus). Imponerande!

Bamse tittar på när Kamelerna uppträder...

Lille Skutt hoppar studsmatta...

Elefanterna var bland det bästa.. Jisses så stora, men så smidiga och coola.

Här höll man andan... Hela tälten drog efter andan... Han hoppade hopprep längst upp, utan sele eller skyddsnät... och så tappade han balansen.. Men allt gick bra, han föll inte. Phu!!

Lyckan personifierad!! William blev helt lyrisk av att få träffa Bamse, lille Skutt och Skalman. När han sen fick krama dem också var lyckan total. Inte bara en utan två gånger stegade han fram till dem och liksom väntade att de skulle krama honom... Sååå sött!!


Charlie nöjde sig med att titta på dem, i mammas famn...