Det hände en liten olycka i lördags. William brände sig! USCH! HU!! Vad eländig man känner sig som mamma när man inte varit tillräckligt uppmärksam. Jag känner liksom att skrapsår, bulor, blåmärken hör till den här åldern, men att bränna sig... Det kan jag inte förlika mig med att han gjort. Det hände efter vi hade grillat i lördags. Han fick tag i "eldgaffeln" och brände sig på den. På tummen och insidan pekfingret. Det såg rätt ok ut i början. Men i går; tisdag tyckte jag att det började lysa ilskett rött och var lite varigt. Inte lätt att håll rent och i stillhet när det sitter på en liten 1,5 årings hand.
Peter fick en tid idag för att visa upp det och det var inte så farligt, men de satte ett förband på så att det skulle vara lite mer skyddat. Han hade varit jätte duktigt och fick ett litet märke av doktorn. Mammas hjärta!
Men skuldkänslorna sitter i än.. Om jag bara? Varför såg jag inte?
Han verkar iallafall inte fara så illa av det, mer än om han slår i fingret förstås. Han är på sitt vanliga goda humör.
2 kommentarer:
Åh, en olycka händer så fort! Ha inte dåligt samvete. Fast jag vet, man har det ändå... Kram Mimmi
Stackars liten!! Tur att det gick bra i oturen och att han verkar må bra:-) Vi hade oxå tänt ta oss till cirkusen men det blev inte av, synd för det hade nog varit roligt! Får bli nästa gång. Hoppas ni mår bra alla 3. Hälsa Peter. Kram
Skicka en kommentar