Öroninflammation

Eftersom William emellanåt varit mkt ledsen och nästan otröstlig så började jag ana något mer än bara förkylning. När han började ta på sitt högra öra ringde vi till sjukvårdsupplysning. Ge Alvedon och avvakta var rådet vi fick. Efter en timme var han lika ledsen så vi ringde igen. 18.30 fick vi en tid på jourläkarcentralen och 19.30 fick vi komma in och träffa läkaren. En timmes väntan.. suck... Tur att William var på så gott humör. Det onda verkade som bortblåst... (e det inte typiskt va??)

Läkaren undersökte hans hals och öron och javisst hade han öron inflammation i höger öra. Han fick också lämna blodprov i form av ett stick i fingret.
Vilken duktig son vi har!! Under hela tiden var han såå duktig och sa inte ett ljud. Han tittade på läkarna och tom bjöd på ett leende. Eftersom det var orsakat av virus så ges ingen antibiotika. Alvedon och näsdroppar i 5 dgr blev doktorns ordination. Likaså att höja huvudändan på sängen så han får en mer upprätt sovställning. (Skönt att slippa proppa i honom en massa mediciner.)
William och pappa leker i väntrummet i väntan på farbror doktorn.

William tittar på plåstret han fick efter sticket i fingret...